Månen berättar om jordens klimat
Nyutvecklade fotometriska teleskopet mäter intensiteten av ljusstrålar från månen. Observationerna kan hjälpa forskarna att förstå klimatförändringarna på jorden.
När vi mäter jordens hud, får vi en ökad inblick i jordens klimat. Mätningar från teleskopet ger oss möjlighet att följa jordens temperaturutveckling på ett nytt sätt - det är ett bra komplement till satellitdata.
Den fotometriska Teleskopet mäter den så kallade jordens hud. Det är solens strålning, jorden kastar tillbaka till rymden och som träffar månen. Jordens hud uppstår då, när månen är belyst av solljus som reflekteras från jorden.
Observationer av jordens hud berättar indirekt om klimatförändringarna på jorden: Om temperaturen stiger, kommer avdunstning också att öka, och det bildas fler moln. Molnen reflekterar solljuset tillbaka ut i rymden, och en del av det reflekterade ljuset träffar månen. En indikator på teleskopet mäter sedan andelen av den mörka sidan av månen som lyses upp.
Teleskopet mäter styrkan i marken kontinuerligt och med 0,1 procent noggrannhet. Det är 10 gånger bättre än satellitmätningar med en precision på 1 procent. Denna exakthet är nödvändig om mätningarna från teleskopet skall kunna komma att användas för att studera klimatförändringar.
När vi mäter jordens hud, får vi en ökad inblick i jordens klimat. Mätningar från teleskopet ger oss möjlighet att följa jordens temperaturutveckling på ett nytt sätt - det är ett bra komplement till satellitdata.
Den fotometriska Teleskopet mäter den så kallade jordens hud. Det är solens strålning, jorden kastar tillbaka till rymden och som träffar månen. Jordens hud uppstår då, när månen är belyst av solljus som reflekteras från jorden.
Observationer av jordens hud berättar indirekt om klimatförändringarna på jorden: Om temperaturen stiger, kommer avdunstning också att öka, och det bildas fler moln. Molnen reflekterar solljuset tillbaka ut i rymden, och en del av det reflekterade ljuset träffar månen. En indikator på teleskopet mäter sedan andelen av den mörka sidan av månen som lyses upp.
Teleskopet mäter styrkan i marken kontinuerligt och med 0,1 procent noggrannhet. Det är 10 gånger bättre än satellitmätningar med en precision på 1 procent. Denna exakthet är nödvändig om mätningarna från teleskopet skall kunna komma att användas för att studera klimatförändringar.
Kommentarer
Trackback
